Diagnostik är ett område på stark frammarsch som en följd av att allt fler produkter i allt fler branscher styrs med inbyggda datorsystem. Sådana kapitalprodukter behöver inbyggd mjukvara för att fungera men också en rad olika externa IT-system utanför själva produkten. Ett exempel är diagnostiksystem som behövs för vid felsökning, service, t.ex. ladda ner ny programvara, konfigurering, osv. Diagnostik handlar om att utveckla och hantera mjukvaruvarustyrda kapitalvaror hela vägen från produktutveckling och produktion till eftermarknaden. Det handlar om att utveckla de inbyggda systemen med också, och kanske än mer viktigt, de kringliggande system som behövs för att utveckla och underhålla de mjukvarustyrda kapitalvarorna effektivt.

Diagnostik används för kapitalintensiva produkter, dvs. produkter som har lång livslängd och därmed en lång eftermarknad. Garantiåtagandet från leverantören är ofta omfattande och produkterna måste kunna servas under lång tid. Det är därför viktigt att kunna förse produkterna med reservdelar och tillbehör (produkter och tjänster). Eftermarknadsaffären är dessutom ofta en stor del av totalaffären.

Egenskaperna och funktionerna i många kapitalprodukter styrs i allt större uträckning med inbyggda datorsystem. Bilbranschen har härvidlag varit en föregångare. Fördelarna med att styra produkterna på detta sätt är många, t.ex. bättre produktegenskaper och skalfördelar pga. gemensamma produktplattformar. Detta har anammats av fordonsindustrin som helhet men även allt mer av många andra tillverkande industrier. Kapitalintensiva produkter som styrs med inbyggda system är därför ett område på stark frammarsch.

För tillverkande företag är de inbyggda systemen viktiga gränssnitt mot den kapitalintensiva produkten. Det är via de inbyggda systemen man hanterar många av produktens egenskaper, t.ex. ”ställer in” (konfigurerar) hur den ska fungera, felsöker den, testar att den fungerar korrekt, etc. För att hantera produktens egenskaper behöver man diagnostiksystem som kommunicerar med dessa gränssnitt i syfte att hantera produktens egenskaper. Diagnostiksystemen är viktiga på eftermarknaden men även inom produktutveckling och tillverkning.

Den teknologiska utvecklingen har gjort det möjligt att enkelt skicka data över stora avstånd. Därför kan man idag tanka kapitalprodukter på data och skicka den till tillverkaren för bearbetning. Det skapar möjligheter att analysera ”riktig” produktdata, t.ex. hur produkten används, och utgör ett viktigt beslutstöd för affärsutveckling, hantering av produktrelaterade problem, etc. Möjligheten att kommunicera med produkten skapar också förutsättningar att förse den med ny programvara och instruktioner på ett effektivt sätt.

Genom att utveckla en plattform med funktionalitet som är generisk för ett flertal produkter kan man skapa synergier och skalfördelar, och därmed kostnadseffektivitet. Man kan nå synergieffekter genom att en och samma basfunktionalitet kan användas för flera relaterade produkter. Basfunktionerna implementerar man i en plattform som de olika produkterna utgår ifrån. Genom att hantera egenskaperna i produkten med mjukvara kan man producera flera identiska produkter hårdvarumässigt, och därmed nå skalfördelar pga. större tillverkningsserier, och utveckla de individuella produkterna m.h.a. mjukvara. Två motoralternativ för en bilmodell kan i princip endast skilja sig åt mjukvarumässigt.

Att kunna kommunicera löpande med produkten på eftermarknaden skapar flera fördelar. Man får data om hur produkten används, vilket bl.a. kan användas vid affärsutveckling. Man får även data om produktens ”status”, t.ex. värdet på olika parametrar. Det kan användas till att upptäcka problem i ett tidigt skede och skapa möjligheter till effektiv problemlösning. Produktrelaterade problem på eftermarknaden är ofta dyra att åtgärda (t.ex. kampanjer och ”call backs”) och skapar ”badwill”. Ju förr man vet om problemen ju bättre. Dessutom kan man, om problemet visar sig bero på felaktig programvara i de inbyggda systemen, lösa problemet med ny mjukvara. Den nya mjukvaran kan ”laddas” vid nästa ordinarie servicebesök utan att problemet behöver påverka kunden. Eftersom de inbyggda systemen styr många av produkternas egenskaper och funktioner, kan man också genom att ersätta den eller ”ställa om den” (omkonfigurering) minska problem som beror på mekaniska slitage och dylikt.

I allt fler branscher kan man välja att hyra en produkt istället för att köpa den. Man kan t.ex. välja att hyra vissa funktioner på en avancerad kopiator, t.ex. kopiering och utskrifter. Det är sedan möjligt att lägga till t.ex. scanning. Produkten i sig kan innehålla en rad funktioner varav bara kunden väljer att ”prenumerera” på en delmängd. Tjänsteleverantören kan göra fler eller färre funktioner tillgängliga allt eftersom kundens behov förändras. Produkten är ofta kopplad till Internet och de nya tjänsterna kan ”slås på” på distans. Tjänsten kan därmed anpassas till kunden kontinuerligt. Bolag som tillhandahåller en tjänst på det sättet är ofta intresserade av att veta produktens status löpande. De har åtagit sig att tillhandahålla tjänsten och när den inte är tillgänglig tjänar man mindre eller får rent av betala kunden. Denna övergång från att bara sälja en produkt till att också tillhandahålla en tjänst skapar incitament för tillverkaren att monitorera produkten kontinuerligt, effektivt kunna felsöka den och ändra dess egenskaper efter kunden önskemål.

 

Off-boarddiagnostik

Diagnostiksystem ”off-board” används bl.a. i serviceverkstäder på eftermarknaden och inom produktionen. Det är typiskt PC-baserade system som används för att serva produkten, testa den, förse den med mjukvara, konfigurera den, osv. Inom produktionen är det av stor vikt att diagnostik kan hanteras snabbt och effektivt. Kraven på cykeltider är tuffa och systemen måste fungera snabbt och vara stabila. På eftermarknaden, t.ex. i serviceverkstaden, måste diagnostik stödja teknikerns jobb och skapa effektiva flöden. Relaterade system som man ofta integrerar diagnostiken med är system för reservdelar, serviceinstruktioner, garantiärenden, för att ta några exempel. Relationen till reservdelsförsäljning, som ofta är en mycket viktig affär, är stark. Detsamma gäller garantier som ofta är en allt för stor kostnadspost och man ständigt vill sänka, vilket är möjligt med ett bra diagnostiksystem.

Omborddiagnostik (OBD)

Ända sedan 1970-talet har lagstiftare försökt reglera maxgränserna för utsläpp från motorfordon (Clean Air Act utfärdades 1977 av United States Environmental Protection Agency (EPA)). I mitten av 1990-talet ställde staten Kalifornien genom sitt organ Californian Air Resource Board stränga krav på att personbilar genom sitt eget styr- och regelsystem ska kunna diagnostisera att man håller sig inom tillåtna utsläppsgränser (Källa: On-Board Diagnostics-II, California Code Regulations, Section 1968.2). Denna standard har utgjort grunden för lagstiftningen som sedan några år tillämpas i princip i hela västvärlden och nu även omfattar lastbilar och bussar. Fordon som inte används i vanlig trafik så som anläggningsmaskiner, båtar samt industriella generatoraggregat står på tur. Överträdelser mot OBD är straffbart och tillverkarna är ålagda att försvåra manipulation av OBD-systemet. En substansiell del av investeringen i produktutveckling för en tillverkare går till att stödja OBD. Exakt hur mycket är inte känt, men Department of Tranport i Storbritannien har (under ordförandeskapet i EU) gjort beräkningar som visar betydande kostnader (Källa: Department of Tranport UK, Final RIA: Implementation of emission standards for new heavyduty vehicles). Det krävs hela tiden nya investeringar eftersom lagstiftningen skärps med ungefär tre års intervall. Inom ett par år kommer OBD att omfatta mer än bara utsläppskontroll. Diagnostik av bilens krocksäkerhetssystem och luftkvalitet för chaufför och passagerare är exempel på kommande områden.

Fjärrdiagnostik

Ett område som det talas allt mer om är fjärrdiagnostik, eller ”Remote Diagnostics”. Fjärrdiagnostik är en kombination av diagnostik och telematik och handlar om att på distans analysera, anpassa och eventuellt reparera avancerade produkter, som fordon. Till exempel kan en verkstad ha trådlös kontakt med samtliga kunders fordon och identifiera fel precis då de inträffat eller tidigare och därigenom ge kunden bättre service. Antalet kommersiella tillämpningar av fjärrdiagnostik är än så länge få, men hela fordonsindustrin fäster stor tilltro till områdets potential inför framtiden. Interna försök inom bilindustrin, där man trådlöst läst av fordonets mätarställning och därigenom kunnat föreslå servicetillfällen för bilägaren, har varit mycket lyckosamma.